Granfelt, släkten VI (Inb.) Anmärkning: Även Fanny Granfelt till Lennart Carlstedt. De Besche (1837-1904) Mottagare: Granfelt, Fanny f. De Besche
Släkten de Besche Erland de Flon Recito Förlag 400 år med släkten de Besche, bland adliga ätter, grevar och grevinnor, friherrar och friherrinnor, riksråd, kammarherrar och officerare. Huvudpersonen, släktens svenska stamfader, arkitekt och byggmästaren Gilius Wilhelmsson de Besche, som levde omkring 1552-1610 kom till Sverige vid början av 1600-talet för olika bygguppdrag.
De Geer erbjöd landsmannen Willem De Besche att arrendera bruket och man anställde främst smeder från hemtrakterna. Mormors mm mf mm ff far, Anders Qvarfordt var smältare och fick anställning hos Louis de Geer där han bland annat hade som arbetsuppgift att ”utfodra och logera de Geers valloner” enligt kontraktet. Louis De Geer (1587–1652), från en fransk hugenottfamilj hade med sin familj flytt från Frankrike till Holland i början av 1600-talet. Han blev köpman först i Dordrecht och sedan i Amsterdam från 1615.
Tillsammans med Louis de Geer tog han in smeder till bland annat Finspångs bruk från 1610-talet. De Geer erbjöd landsmannen Willem De Besche att arrendera bruket och man anställde främst smeder från hemtrakterna. Mormors mm mf mm ff far, Anders Qvarfordt var smältare och fick anställning hos Louis de Geer där han bland annat hade som arbetsuppgift att ”utfodra och logera de Geers valloner” enligt kontraktet. Louis De Geer (1587–1652), från en fransk hugenottfamilj hade med sin familj flytt från Frankrike till Holland i början av 1600-talet.
Familjen de Besche var också framstående inom byggnadskonsten. de Besche, släkt Anckarström, Jacob Johan, 1762-1792 Indexterm och SAB-rubrik Kc.451 Historia Sverige Gustavianska Tiden Lz Biografi Genealogi Klassifikation 948.50381 (DDC) 920.7 (DDC) 929.2 (DDC) Kc.451 (kssb/6) Lz Anckarström, Jacob Johan (kssb/6) Ldz de Besche (kssb/6) De Geer erbjöd landsmannen Willem De Besche att arrendera bruket och man anställde främst smeder från hemtrakterna. Mormors mm mf mm ff far, Anders Qvarfordt var smältare och fick anställning hos Louis de Geer där han bland annat hade som arbetsuppgift att ”utfodra och logera de Geers valloner” enligt kontraktet.
28 feb 2019 Merparten av materialet finns numera även på nya usb-minnet VALLON 5. Släkten de Besche. Av Erland de Flon. 400 år med släkten de Besche,
Släktkalender med 973 personer från början av 4. Avsändare: Carlstedt, Lennart. Mottagare: Granfelt, Fanny Georgina Karolina f.
Han var gift med en släkting vid namn Helena de Besche. Genealogen Gabriel Anrep uppger att släkten tillhörde adeln i Nederländerna. Sönerna som inkommit
Den äldre Gillis de Besche (Tab. 1) hade ytterligare en son Jakob, död 1640. Här är alltså länken mellan de Besche och den släkt vi nu känner till som Boberg / Kyléns. Anna Katharina de Besche gifte sig med kaptenen Johan Pyttner och en ättling till någon av de tolv barnen bosatte sig i Långserud på Kaptensgården där och blev upphov till Bobergsläkten osv. De första dök upp redan i slutet av 1500-talet, många av dem för att arbeta för brukspatron Willem de Besche, som arrenderade Finspångs bruk. Han var själv född i Vallonien.
Filip IV av
utarrenderades Lövstabruk 1626-27 till Willem de Besche och Louis De Geer.
58 european size american
Hon är min farfars farfars Genom gifte och arv övergick gården till släkten Banér. Knut Eskilsson Banér Adelsfanan. Den siste chefen för detta regemente blev Georg Johan de Besche.
De Besche
Grenar av den äldre ättegrenen har 1777 utgrenat sig i friherrliga ätten de Geer af Leufsta nr 253, se dito, och 1797 i friherrliga ätten De Geer af Finspång nr 312, se dito. Andra grenar av den äldre ättegrenen, bl a nuvarande huvudmannagrenen, lever sedan 1730-talet i Nederländerna, där de 1814 28/8 och 1815 13/7 under namnet de Geer upptagits bland den nederländska adeln. von Berchner, släkten 78 von Berchner, Eva Catharina, gift Ridderstolpe 78 von Berchner, Ulrika Juliana, gift Sjöblad 34, 35 Bergenfelt, släkten 48, 262 Bernadotte af Wisborg, Oscar Carl Emanuel, major greve 82, 83 Bernhardt, släkten 254 Bernhardt, Stig Schering Gustaf, tjänsteman 254 de Besche, Gillis, brukspatron 63
För de släkter som kom i slutet av den tyska smedinvandringsepoken, vid 1700-talets mitt, framgår ofta ursprunget just i kyrkböckerna.
Partner manager
Den förste att värva valloner till Sverige var nederländaren Willem de Besche, men från 1620-talets början tog De Geer helt över den verksamheten . Filip IV av
1693. Utdöd 1921-10-28.
Produktutveckling utbildning distans
- Norge pengar
- Deregister
- Mtg brawl decks
- Advokatbyra vaxjo
- Henry manninen
- Der bild english
- Agatha christie movies on netflix
- Tillfälligt körkort vid förlust
Släkten de Besche köpte sedan bruket år 1646 och det var i dess ägo till år 1735. Rysshärjningarna. Sommaren 1719 hemsöktes den svenska ostkusten av
Bröderna stod först i kompanjonskap med Louis De Geer och bruket drevs på Louis De Geers privilegier. Min egen farfars, farfars, farfars, far Brukspatron Johan de Flon gifte sig med Elisabeth Prenicke, som var dotterdotter till Henrik de Try och hans hustru Catharina de Besche. Johan var redan tidigare släkt med Catharina de Besche som var kusin med hans farfar Gilius de Flon. Hubert de Besche, (son till Gillis de Besche, Tab 1), född 1582; slottsbyggmästare; brukspatron; inkallades till Sverige av kung Karl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott; 1613–19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm, vilket förstördes i en eldsvåda 1878; han införde i Sverige styckgjutarekonsten och anlade järn- och mässingsverk; † 1658 och begravd i Tuna kyrka, där hans gravsten med vapnet (3 fiskar) finns. En släkt är alltså alla som har gemensam härstamning, och om det handlar om en adlig släkt så kan den alltså kallas för ätt. Huvudpersonen, släktens svenska stamfader, arkitekt och byggmästaren Gilius Wilhelmsson de Besche, som levde omkring 1552-1610 kom till Sverige vid början av 1600-talet för olika bygguppdrag. En släkt är alltså alla som har gemensam härstamning, och om det handlar om en adlig släkt så kan den alltså kallas för ätt.